Romantik

När jag kom hem från min finlandstripp, sent på natten, hade jag haft en lång längtan efter min älskade. Det kändes som jag hade varit borta i flera dagar när det bara var 16 timmar. När tåget äntrade sin slutstation och jag klev av, förbannade jag mina fötter för att de inte bar mig snabbare hem till min kärlek. Min väska hade gått sönder och var svår att få med sig och min längtan blev bara starkare för vart steg.

När jag kom hem tänkte jag mig att jag skulle få se min kärlek i köksfönstret och hunden i sin korg, men ingen älskling i fönstret och på gården satt hunden och bajsade. Jag kände mig som jag befann mig i en Larson serie. När jag sedan kom in genom dörren såg jag min älskling i hallfönstret istället, hon frågade ”Såg du mig inte i fönstret?”.

Det visade sig att min kärlek ville skapa en romantisk stämning när jag skulle komma hem. Tanken var att hon skulle sitta och se vacker ut i hallfönstret och vänta på mig och hunden skulle möta mig vid grinden med en välkommet viftande svans. Så knasigt det kan bli.

Det går nog inte att styra romantiska inslag, utan don kommer av sig själv när det är menat. Vi skrattade gott när jag gick ut med hundpåsen i trädgården och skapade sedan vår egen romantiska värld.

Och snart ska vi föda…